Skip to main content
  • Published:

The Incorporation of Orally Administered Radioiodine Into Hens’ Eggs and Follicles

Aufnahme von Radiojod in Hühnereiern und Follikeln bei Eingabe per os

Inbyggnaden av radiojod i hönsägg och folliklar vid per oral ingivning

Summary

Incorporation of radioiodine into eggs and follicles was studied by oral administration of I131 to hens.

With the single dose administration of I131 the shell, including the shell membranes, reached a maximal concentration of 0.017 % of the given amount per g of shell in eggs laid within one day after administration. The white reached a maximal concentration of 0.01 % per g in eggs laid about one day after administration. The subsequent reduction in concentration both in the shell and white from later laid eggs showed a rapid course. In the yolk, radioiodine began to appear in eggs laid about one day after administration. A maximal concentration of 2.78 % of the given amount per yolk was reached in eggs laid about five days after administration. The subsequent reduction in concentration could be followed in the yolk from eggs laid up to and including the ninth day after administration; then the concentration was about 1/50 of the maximal concentration.

With continuous administration of I131 once daily for 16 days, the concentration in the shell and white was in the same amount as corresponding maximal concentration in single dose administration as long as the daily supply continued. Following cessation of administration, the concentration decreased in the shell and white with a course simliar to that obtained in the single dose administration. In the yolk, the concentration increased in eggs laid up to and including the ninth day after commencement of the continuous dosing; thereafter, the equilibrium remained as long as the administration continued. About 13 % of the daily given dose of I131 was recovered per yolk. After discontinuation of administration, an obvious concentration reduction was first obtained in the yolks from eggs laid five days later. A calculation of the results for the yolks from the single dose administration to be valid for the daily continuous dosing showed good agreement with the results obtained in the present multiple dose experiments.

The follicular uptake of I131 in single dose administration was rapid, with the greatest uptake by the follicle which was in the most rapid phase of growth at the time of administration. During autoradiography of the follicles and eggs following single dose administration of I131, most of the radioiodine was recovered in the growth zone which corresponded to the follicle’s development during the first day after administration.

Zusammenfassung

Die Aufnahme von Radiojod in Eiern und Follikeln wurde mittels Eingabe von J131 per os an Hühnern studiert.

Bei einmaliger Gabe von J131 erhielt man in der Schale, einschliesslich der Schalenhäute, eine maximale Konzentration von 0.017 % der gegebenen Menge per Gramm Schale von, innerhalb eines Tages nach Eingabe gelegten Eiern. Im Eiweiss erhielt man eine maximale Konzentration von 0.01 % der gegebenen Menge Radiojod per Gramm Eiweiss von Eiern, die ungefähr einen Tag nach Eingabe gelegt worden waren. Die darauffolgende Konzentrationsabnahme in sowohl Schale als auch Eiweiss von später gelegten Eiern, zeigte einen schnellen Verlauf an. Radiojod begann in der Dotter von Eiern, die ungefähr einen Tag nach Eingabe gelegt worden waren, autzutreten. Eine maximale Konzentration von 2.78 % der gegebenen Menge Radiojod per Dotter erhielt man von Eiern, die ungefähr fünf Tage nach Eingabe gelegt worden waren. Die darauffolgende Konzentrationsabnahme konnte man in, bis einschliesslich des neunten Tages nach Eingabe gelegten Eiern folgen, wobei die Konzentration ungefähr 1/50 der maximalen aufwies.

Bei kontinuierlicher Gabe, einmal täglich unter 16 Tagen, war die Konzentration in Schale und Eiweiss in der gleichen Grössenordnung, wie die entsprechende maximale Konzentration bei einmaliger Gabe, solange die tägliche Zufuhr anhielt. Nach abgeschlossener Eingabe nahme die Konzentration in Schale und Eiweiss mit einem gleichartigen Verlauf, wie der, der bei der einmaligen Gabe erhalten worden war, ab. In der Dotter nahm die Konzentration in Eiern, die bis einschliesslich des neunten Tages nach begonnener kontinuierliches Zufuhr gelegt worden waren, zu; darauf erhielt man ein Gleichgewicht, solange die Zufuhr anhielt. Ungefähr 13 % der täglich gegebenen Menge J131 fand man dabei per Dotter. Nach abgeschlossener Gabe erhielt man eine offenbare Konzentrationsabnahme in der Dotter nicht eher als in Eiern, die fünf Tage später gelegt worden waren. Berechnet man aus den Werten für Eigelb nach einmaliger Gabe den Gehalt für kontinuierliche Zufuhr, erhält man eine relativ gute Übereinstimmung mit den erhaltenen Werten des zum Schluss erwähnten Versuches.

Die Follikelaufnahme von J131 bei einmaliger Gabe war hastig und hatte die grösste Aufnahme in dem Follikel, der sich während der Eingabe in der schnellsten Zuwachsphase befand. Bei der Autoradiographie von Follikeln und Eiern nach einmaliger Gabe fand man den grössten Teil des Radiojodes in der Zuwachszone, der dem Zuwachs des Follikels während des ersten Tages nach der Eingabe entspricht.

Sammanfattning

Inbyggnaden av radiojod i ägg och folliklar studerades vid per oral ingivning av J131 åt höna.

Vid engångsingivning av J131 erhölls i skalen inklusive skalhinnor en maximal koncentrion av 0,017 % av given mängd per gram skal i ägg värpta inom ett dygn efter ingivningen. I vitan erhölls en maximal koncentration av 0,01 % av given mängd radiojod per gram vita i ägg värpta omkring ett dygn efter ingivningen. Den efterföljande koncentrationsminskningen både i skal och vita från senare värpta ägg visade ett snabbt förlopp. I gulan började radiojod uppträda i ägg värpta omkring ett dygn efter ingivningen. En maximal koncentration av 2,78 % av given mängd radiojod per gula erhölls i ägg värpta omkring fem dygn efter ingivningen. Den efterföljande koncentrationsminskningen kunde följas i gulan från ägg värpta till och med nio dygn efter ingivningen, då koncentrationen var omkring 1/50 av den maximala koncentrationen.

Vid kontinuerlig ingivning av J131 en gång dagligen i 16 dygn var koncentrationen i skal och vita i samma storleksordning som motsvarande maximala koncentration vid engångsgivor, så länge den dagliga tillförseln varade. Efter upphörd ingivning minskade koncentrationen i skal och vita med ett förlopp likartat det som erhölls vid engångsgivor. I gulor ökade koncentrationen i ägg värpta till och med det nionde dygnet efter påbörjad kontinuerlig tillförsel, varefter jämvikt erhölls så länge ingivningen varade. Omkring 13 % av daglig given mängd J131 återfanns då per gula. Efter avslutad ingivning erhölls en påtaglig koncentrationsminskning först i gulor från ägg värpta fem dygn senare. En kalkylering av värdena för gulorna vid engångsgiva till att gälla vid daglig kontinuerlig tillförsel, visar en relativt god överensstämmelse med de värden so merhölls vid sistnämnda försök.

Follikelupptaget av J131 vid engångsgivor var snabbt och med störst upptag av den follikel, som var i den snabbaste tillväxtfasen vid ingivningstillfället. Vid autoradiografi av folliklar och ägg efter engångsgiva återfanns den mesta radiojoden i den tillväxtzon som motsvarade follikelns tillväxt under första dygnet efter ingivningen.

References

  • Blanquet, P., Stoll, R., Maraud, R., Mounier, J. & Meyniel, G.: Sur la concentration du radioiode dans Povarie de la poule. C. R. Soc. Biol. (Paris) 1957, 151, 104–107.

    CAS  Google Scholar 

  • Okonski, J., Lengemann, F. W. & Comar, C. L.: Incorporation of I131 into chicken eggs. Health Physics 1961, 6, 27–31.

    Article  CAS  Google Scholar 

  • Roche, J., Michel, O., Michel, R. & Marois, M.: Sur les modalités de la concentration du radioiode (I131) dans le vitellus de l’œuf de poule et sur la formation ovarienne de combinaisons iodées. C. R. Soc. Biol. (Paris) 1951, 145, 1833–1836.

    CAS  Google Scholar 

  • Roche, J., Michel, R. & Volpert, E.: Concentration des hormones thyroidiennes par les ovocytes de la poule. C. R. Soc. Biol. (Paris) 1956, 150, 2149–2153.

    CAS  Google Scholar 

  • Roche, J., Michel, R., Volpert, E. & Sanz, B.: Sur la concentration des iodures et des bromures par les ovocytes de la poule pondeuse. C. R. Soc. Biol. (Paris) 1957, 151, 225–228.

    CAS  Google Scholar 

  • Romanoff, A. L. & Romanoff, A. J.: The avian egg. John Wiley et Sons, Inc., New York 1949.

  • Ullberg, S.: Autoradiographic studies on the distribution of labelled drugs in the body. Proc. Sec. U. N. Internat. Conf. Peaceful Use Atomic Energy 1958, 24, 248–254.

    Google Scholar 

Download references

Author information

Authors and Affiliations

Authors

Additional information

The investigation was aided by grants from the Research Institute of National Defence, Swedish Agriculture Research Council and the Swedish Atomic Research Council.

Rights and permissions

Reprints and permissions

About this article

Cite this article

Thorell, C.B. The Incorporation of Orally Administered Radioiodine Into Hens’ Eggs and Follicles. Acta Vet Scand 5, 224–237 (1964). https://doi.org/10.1186/BF03547377

Download citation

  • Received:

  • Published:

  • Issue Date:

  • DOI: https://doi.org/10.1186/BF03547377