Response of Whole Blood, Erythrocyte and Plasma Vitamin E Content to Dietary Vitamin E Intake in the Chick

Abstract

Whole blood, red blood cells (RBC), and plasma vitamin E (VE) levels in chicks fed dietary VE (dl-α-tocopheryl acetate, dl-αTa) supplementation in steps of 0.0, 5.0, 10.0, 15.0, 20.0 and 30.0 mg/Kg were determined to examine their usefulness as an index of VE status. The increase in VE level was significant and linear in whole blood (r = 0.90), RBC (r = 0.89) and plasma (r = 0.93) in response to dietary VE intake. There was a close correlation between VE in plasma vs whole blood (r = 0.90), plasma vs RBC (r = 0.91) and whole blood vs RBC (r = 0.95). The plasma VE content was 1.2–1.8 times greater than that of whole blood, and 6.6–12.5 times greater than that of RBC. The plasma total lipids content was not affected by the dietary VE intake, whereas the level of VE in the plasma total lipids was significantly increased with increasing supplementation. Alpha tocopherol was the major isomer (ca 92 %) of VE in whole blood, RBC and plasma at hatching. The small proportions of β-tocopherol (ca 2 %), γ-tocopherol (ca 5 %) and α-tocotrienol (ca 1 %) observed at 1 day of age had decreased or totally disappeared by 7 days of age after feeding the VE-free basal diet. The data showed that in the chick, the whole blood and RBC levels of VE were as sensitive and reliable indexes of dietary VE status as was that of the plasma.

Sammanfattning

E-vitaminnivåerna i helblod, röda blodkroppar och plasma hos kycklingar supplementerade stegvist med 0.0, 5.0, 10.0, 20.0 och 30.0 mg dl-α-tokoferylacetat/kg foder bestamdes i syfte att studera dessa parametrars användbarhet som kriterier for E-vitaminstatus. Ökningen av E-vitaminhalten var signifikant och linear i helblod (r = 0.90), röda blodkroppar (r = 0.89) och plasma (r = 0.93) i förhållande till E-vitaminintaget. Det förelåg ett nära samband mellan E-vitaminhalten i plasma och helblod (r = 0.90), plasma och röda blodkroppar (r = 0.91) samt helblod och röda blodkroppar (r = 0.95). Plasma E-vitaminhalten var 1.2–1.8 gånger och 6.6–12.5 gånger större än i helblod resp. i röda blodkroppar. Halten av totalfelt i plasma påverkades inte av dietärt intag av E-vitamin, medan E-vitaminhalten i plasmafettet ökade signifikant med stigande E-vitaminsupplementering. Alfa-tokoferol var den dominerande isomeren (ca 92%) i helblod, röda blodkroppar och plasma hos kycklingar vid kläckning. Små mängder av isomererna β-tokoferol (ca 2%), γ-tokoferol (ca 5 %) och a-tokotrienol (ca 1 %) observerade vid 1 dags ålder hade minskat eller helt försvunnit vid 7 dagars ålder efter utfodring med E-vitaminfri basdiet. Resultaten visade, att hos kycklingar var E-vitaminhalterna i helblod och i röda blodkroppar lika känsliga och pålitliga som kriterier för E-vitaminstatus som E-vitaminhalten i plasma.